torsdag 21 april 2016

Vegetariskt

Många har blivit lite peppade när vi berättat att vår familj numera äter vegetariskt, och några har eftersökt lite tips. Jag är ingen matlagningsguru i den här fasen av livet, och det blir så snabbt och enkelt som möjligt. Men jag tänker i alla fall länka till några maträtter som vi har provat och använt en del, och gillar smaken av!

Om man vill göra snabb mat så rekommenderar jag linsgrytor med ris eller potatis till eller liknande, och det finns även gott om vegetariska biffar i frysdisken, men man kan behöva åka till en större affär. Sen finns ju alltid pannkakor, för en proteinrik variant se recepten nedan. Soppor, mackor, smoothies i olika former, det blir en hel del sånt ska erkännas. Det har nog inte med det vegetariska att göra utan snarare orken.

Vill bara säga en sak: det är INTE svårt att vara vegetarian. Om man ser till att äta soja i någon form, bönor och linser, nötter och frön, nyttig olja, och gärna ägg så får man ändå i sig det man behöver av protein-, järn-, och omega3-behovet. Vi känner oss i alla fall väldigt välmående på kosten :). Vi har också uteslutit fisken.
Maten känns alltid nyttig och fräsch. Kommer inte heller på något tillfälle (kanske ett enda) då maten inte har varit smakrik och god!

Hela denna förändring beror endast på att kött- och fiskätande globalt sett är en stor miljöbov. Vi gillar verkligen att vistas i naturen -Guds enorma, fantastiska, mäktiga skapelse- och värderar det högt (även om jag saknar korvstroganoff). Egentligen tror vi också att mejeriprodukterna också har dålig inverkan på miljön men veganer fixar vi inte att vara...
Ska förresten tillägga att vi äter det vi blir bjudna på när vi inte är hemma.

Bildresultat för vegetarisk mat

http://www.ica.se/recept/ricottabiffar-med-pastasallad-och-artpesto-719393/

http://www.ica.se/recept/sotpotatis-med-vitloksyoghurt-och-korvelstekta-gronsaker-719312/

https://www.coop.se/recept--mat/recept/h/halloumi-stroganoff/

http://www.kokaihop.se/recept/fylld-aubergine

https://www.coop.se/recept--mat/recept/l/linsgryta-med-aubergine/

https://www.coop.se/recept--mat/recept/p/proteinpannkaka-med-baer/

http://www.kokaihop.se/recept/vegetarisk-lasagne-4

http://www.tasteline.com/recept/ratatouille-med-bonor-och-knackta-agg/



Slutligen kan jag rekommendera Pulled Oumph! I frysdisken. Vi är egentligen ganska skeptiska till sånt som ska likna kött men det här är faktiskt gott! Och går att äta till typ vad som helst om man bara har en god sås till. :)

fredag 1 april 2016

Det är tufft att vara förälder

Sedan sist så har vi blivit 4 i familjen. Jippie, en Elis har kommit!

Lille Elis är nu 7 månader. Han har som många andra bebisar en tendens att vakna till på natten. Han vaknar ofta, i snitt varannan timme. Det har varit värre. Sedan han var 4 månader så har han vaknat och vaknat på natten, och oftast så vet han vad han vill - han vill ammas.

Det är förstås rätt så tufft. Många av dom som får höra om mina nattliga uppvaknanden tycker väldigt synd om mig. Jag är smickrad av omtanken om mig, men samtidigt förvånad att de flesta verkar tycka att jag borde göra något åt saken. Det vimlar av tips på att stoppa detta. Men jag är ju långt ifrån ensam om att ha den här tiden. Alla som någon gång blivit mamma vet ju hur det är!

Visst vore det skönt om Elis sov bättre på natten snart. Och om jag skulle vara så färdig, snurrig och omtöcknad av att vakna på nätterna att det skulle vara osäkert för mig att köra bil, ta hand om mina barn, och farligt för min hälsa, så vore det en helt annan femma. Men dit är det långt. Även om jag känner mig helt färdig och slut de flesta kvällar direkt barnen har somnat, så är det inte direkt något som kommer att vara för evigt. Därför tycker jag att denna korta perioden i mitt liv så vill jag först och främst möta mina barns behov, och inte mina egna. 

Jag har ett behov av sammanhängande djupsömn. Mitt barn har ett behov av kontakt och närhet nattetid. Vem är den person som behöver lägga sina behov åt sidan och förändra något? Vem är den vuxna personen, med andra ord? För mig är det så självklart att föräldrar är till för sina barn och inte tvärtom. Att jag har den åsikten gör inte att det blir roligare att vakna på nätterna. Men det ger en frid att veta att jag gör det jag tror är rätt. Jag kan försöka buffa och stryka på honom, men fungerar det inte så ger jag honom det han uttrycker att han behöver.

När Elis vaknar så vet han precis vad han vill. Jag vet precis hur han låter och vad han längtar efter. Mitt inre skriker efter sömn och samtidigt, ännu högre, efter att möta mitt barns behov. Det behöver få vara jobbigt. Inte hur länge som helst, inte så att det förgör hela föräldern och alla relationer. Men jobbigt är det och krävande är det. Precis som barnet tar energi i graviditeten, så fortsätter det också att kräva och ta energi i början av livet, och kanske hela livet fast på olika sätt. Det är förälderns lott, helt naturligt! Det betyder inte att det inte blir lättare med tiden :).

måndag 18 augusti 2014

On ze roooaaad

Ja men hej! Yes, nu är vi på vägen. Målet är Borås men vi har iiinte bråttom.

Vissa kör. Vissa sover. Vissa äter M&Ms.
Trevlig måndag!

tisdag 15 juli 2014

Mitt Pite

Det är sommar nu. Det börjar bli längesedan jag träffade vissa av mina kära i familjen där uppe. Och som vanligt, som sker nästan varje år, så kommer längtan. Behöver få ge lite uttryck för detta och som vanligt så passar mig skriften väldigt bra.

Mitt Piteå är först och främst FAMILJ. Året runt är det goda middagar med gormet-efterrätter tillsammans, där Linas matidéer ligger i framkant. Det är spontana get-together som någon drar ihop. Sommartid är det sommarkvällar med solnedgångar som aldrig tar slut på en altan, eller i en soffa framför en film. Det är våfflor på Kalahatten. Det är utflykt till Storforsen. Det är härliga sommardagar med bad, grill och frisbee i vårt älskade Yttersta. Det är bergsbestigning på Snöberget. Det är farmors palt, och hennes värmande skratt och oeftergivliga optimism. Det är fjantiga konflikter rörande småsaker, och långa diskussioner. Loppis i badhusparken. Det är givande samtal och förbön. Det är den starka muren av skydd som bara den sociala gemenskapen kan ge. Det är söndagsgudstjänst och kyrkfika. Det är pappas fantastiska lösningar på praktiska problem. Med mera, med mera.

Det är avskalat men suveränt.
När jag växte upp, var det mesta ganska enkelt. Inga bevandrande kulturutflykter behövdes. Ingen fördjupning i dussintals intressen, teknikprylar eller lyxkonsumtion.
Det räckte med att göra eld i kaminen och dricka en kopp kaffe, i sällskap med någon eller i ensamhet.
Däri ligger kanske något som vissa skulle kalla för avsaknad av entreprenörskap. Jag skulle kalla det för avskalat men suveränt. Mitt Pite.
(... som självklart är väldigt präglad av just den familj jag är uppväxt i!)

Fäller en tår av sorg. Djupt inne så älskar jag dig, Piteå.

tisdag 8 juli 2014

Rättfärdighet!! Jag skulle nog inte bli vald till statsminister, men...

...det gör inget. Vill ändå skriva lite om något som jag brinner för.

Först: lite om mig.
När jag blir gammal kommer jag bli en surtant. Jag kan irritera mig i trafiken, folk gör ju fel fastän det är LÄTT att göra rätt, och fastän de måste veta vad som är rätt. Jag blir tokig på sånt. Samma sak när jag ser vuxna människor skräpa ner naturen. Så idiotiskt, just för att folk VET att det är fel. Ändå kan de inte förmå sig att vänta på en sopkorg (oftast några meter/en halv minut). En gång när jag var ute och sprang var det någon som hade spritt vuxenblöjor (oanvända) över hela Döbelnsgatan. Jag kunde inte med detta, så det blev ett kryssande över vägen för att plocka upp alltihopa. En riktig surtant, nåt som jag kanske redan är.

Rätt och fel har alltid funnits som parametrar inom mig, där det alltid har känts bäst att göra det rätta. Min käre far är också av den sorten, möjligtvis kommer generna därifrån.
Har alltid haft svårt för vita lögner. När jag blev vuxen i bussvärlden så kunde jag aldrig ljuga och säga "barnbiljett". 
När jag gör något som jag vet är fel, så känner jag mig som en total bluff. (Det betyder inte alls att jag aldrig gör fel/aldrig ljuger. Dessutom, i gengäld så kan jag vara exempelvis klumpig eller brutalt ärlig. Japp, sån är jag.)

Det här med att vara en person med känsla för rätt och fel, är nåt som man kan känna sig lite löjlig för. Let's face it, det är inga coola egenskaper. Det går inte hem i varken vänskapskretsen eller i samhället i stort.
Har kommit i underfund med att om jag ska älska mig själv, så måste jag älska hela mig och inte bara bitar. Mina egenskaper involverar rättfärdighetstänk. Kan inte ta bort det, och ska inte heller göra det.
Därmed tycker jag att det är tråkigt att rättfärdighetstänk är så oönskvärt "nuförtiden". Inte för att det var bättre förr, men för att det faktiskt har betydelse;

jag tror att lögner och annat som är fel, är saker som formar oss som människor. Inte bara formar oss, utan definierar hur vi mår på insidan, och kanske framför allt hur våra relationer mår. Det är en princip att inte ljuga, men man ska inte tala sanning av princip. Det finns alltid en tanke, en anledning med regler, principer, kompasser. De finns för att leda rätt. Rätt kan aldrig vara fel!

Detta gäller OAVSETT lögn. Kalla den vit, det gör fortfarande något med oss. Och jag ska berätta vad.
Lögner bryter ner våra relationer, och det bryter ner vår självkänsla. De leder till ensamhet och kärlekslöshet. Punkt.
Det tycker jag är en ypperligt bra anledning att göra det som är rätt, i tala sanning/ljuga-frågan.

Det kanske lockar med om jag vänder på det.
Om vi är ärliga i våra uppsåt och om vi eftersträvar att göra det som är rätt mot oss själva och mot varandra, så mår vi bra. Våra relationer mår bra. Om det känns bättre; vi blir lyckliga. Och det är inte någon flyktig lycka vi uppnår, det är en som varar. Det har med något av de bästa sakerna som finns att göra; kärlek och gemenskap. Verklig och sann sådan. Utan skrupler, utan små gröna gubbar som ligger och möglar inom oss och mellan oss. Nä, ett riktigt bra liv, faktiskt. (Vote for rättfärdigheten!)

tisdag 24 juni 2014

Inredningsfunderingar.

I höst hägrar en flytt för oss, som jag tidigare har nämnt.

Jag är inspirerad till tusen och har många, många drömmar när det gäller inredning! Är verkligen inget proffs i detta område. Men det finns goda förutsättningar i det torp som vi ska få hyra. Drömmarna får såklart vänta på sig, en del i alla fall, eftersom vi inte äger torpet. Men med små medel tror jag att det kommer bli mysigt, om det nu går att få mysigare än hur det i nuläget är!

Pendlar dock fram och tillbaka vad gäller stilar. Gammaldags-vackert-inspirerande eller modernt-snyggt-funktionellt!? Har aldrig kunnat sälla mig till en stil och stanna där. Lutar kanske mer åt det gammeldagsa hållet. Med tanke på våra tillgångar för närvarande lär det bli vad det blir, oavsett intention. Även om det inte lär bli något urklipp från Sköna Hem, så hoppas jag att det i alla fall blir lite personligt och hemtrevligt! 

Blev väldigt inspirerad nyss av att läsa den här artikeln. Där tänker jag att vi ska göra en visit i sommar, när vi är där uppe. Uppe i P-town...

Regnar det ute finns alltid sittplatser inomhus.

Dagens husfar

Husmor #3

Här kommer en fiffig grej som min smart man har kommit på, därav rubriken.
Det gäller den oundvikliga mathandlingen. Alla har vi olika stilar här, vissa kör på känsla medan vissa skriver listor in i minsta detalj. Om man inte har en app som ordnar allt automatiskt, haha.Gör man som vi gör, skriver old-fashioned handlingslistor, så kommer här ett hett tips:

Vi har delat upp affären i tre delar. Del 1 är i början och del 3 i slutet av affären. Framför varje vara i listan skriver vi alltså 1, 2 eller 3. Detta innebär att vi i början av handlingen checkar av alla ettor, för att gå vidare till tvåorna och till sist treorna. Mycket mindre rörigt, man vet precis vad man ska ta härnäst. Och man slipper komponera listan helt i gång-ordning. Testa det, du kommer att bli fast! ;)