måndag 7 september 2009

Fatigue

För det första: Jonas läser inte ens sin egen blogg!
För det andra: Protester, någon ?!

Ja det var inledningen för idag. :-D

Sen så är jag väldigt trött, av någon underlig anledning som inte är så underlig. Skolan urholkar det mesta av ens tid och ens ork. Jag är en sån som inte nöjer mig med att studera en stor del av tiden och ägna mig åt vila, vara hemma och hushållssysslor resten av tiden. Detta kom jag på just nu. Jo, för jag har tänkt innan att "nu börjar skolan igen, det är roligt och intressant och jag ska satsa på det, och den tid som blir över ska jag mest ta det lugnt och ägna mig åt sånt som behöver göras.". När jag tänkte så hade jag redan insett att tiden som går till studierna raderar ut tid som under sommarlovet har funnits till att fixa och greja, alltså typ tvätta diska plocka. Vad jag så har kommit fram till nu är alltså att jag inte vill eller orkar spendera resten av min tid med den typen av göromål. För det som ger mig glädje och kraft i tillvaron är de facto att träffa människor, göra kreativa saker, aktivera mig, känna uteluftens friska drag.

Nej, min tillvaro går helt enkelt inte ihop om jag ska ha med dessa tre huvudsysslor: Studier, hushåll, fritidsaktiviteter. Det är faktiskt viktigt att ha med något som kallas vila; att göra just ingenting. Man ska inte stressa. Man mår inte bra av att ha ett hektiskt liv, ingen gör det. Definitivt inte jag. Hjälp, när ska jag nånsin ha tid med att ta det lugnt? Redan nu är jag tröttkörd. Efter en vecka. Och vad blir lidande? Skolan är prio ett. Såklart blir tvätten, disken och städet lidande.
Resterande att plugga och ha en stärkande fritid är ändå nog och mer därtill. Det gör ingenting, man behöver inte ha ett superfint och rent hem. Men det som gör mig ännu mer frustrerad är att det egentligen finns så mycket som jag vill göra. Saker som jag vill engagera mig i. Kyrkans verksamheter, starta en barnkör, börja spela fotboll, spendera mera tid ute i skogen och på fjället, spendera mera tid med bara Jonas, spendera mera tid med bara mig själv.
Och så dyker en uppsnofsig liten figur som heter "Studierna" upp och säger: "Du har inte tid eller möjlighet att göra nånting av de där sakerna. Jag kommer att i ett och ett halvt år framåt ta upp all din tid. Jag kommer att plåga dig och urholka dig. All din pigghet ska jag ta. När du är färdig är du fri, men fram till dess... Och efteråt kommer de ändå inte vara nöjda med dig på din arbetsplats, eftersom jag har tvingat dig att lära dig för mycket på för kort tid."
Usch huvva rys blaj och blä.

Min dröm-tillvaro där jag bara gör saker som är meningsfulla och resten vilar, den kommer förstås aldrig att bli sann. Inte i den bubbla jag lever och inte i verkligheten. Men jag är lite rädd för att aldrig få chansen att ha en lugn tillvaro, inte nödvändigtvis slö och oengagerad, utan lugn och rofylld. Det finns en stor skillnad där. En tillvaro där man mår bra av dagarnas förlopp, som smittar av sig på andra som också får må bra.
En sak är säker. Jag pallar inte trycket. Jag klarar inte av att vara dagens människa i dagens tempo. Jag är inte byggd för det. "Tänker länge, funderar på allt. Stressar aldrig, tar det kallt", skrev lekisfröknarna om mig när jag gick ut. Då dög det minsann! Eller?

1 kommentar:

  1. Jag känner igen mig i det du skriver. Både det här med att vilja göra roliga saker (vilket jag tycker att man lika gärna ska göra förutom att sköta hushållet och studier) och det här med att inte vara byggd för ett snabbt tempo. Jag har en förhoppning om att jag som teologiskt utbildad får möjlighet att sitta/ligga och filosofera på jobbet och att det ska vara andra till nytta. :) Det blir ju sinnesrogudstjänst i kväll på EFS och jag tror jag ska dit. Vore kul att ses där. Kram

    SvaraRadera