söndag 4 oktober 2009

Framtidsfunderingar

Om jag fick välja så skulle jag vilja bo på nåt lantligt och vackert ställe, som ändå har högst 20-25 minuters bilfärd in till en stad. Det vore perfekt om det också fanns en större stad inom ca 7-10 mil bort. I Den större staden skulle man ha fler möjligheter vad gäller utbud av kultur, kyrklig och utomkyrkliga verksamheter, konsumtion, människor, evenemang, mat, musik, och annat som inte finns i mindre städer.
Den stad och kommun som man själv hör till får dock inte vara allt för stor, för då får man ingen gemensam känsla för staden.
Huset som jag vill bo i ska helst vara ganska rymligt, men det är inget måste. Jag vill hemskt gärna bo i ett hus med mer än ett plan, vilket jag ofta har önskat mig. Tomten ska vara ganska stor. Landskapet får gärna vara öppet, med lite fina vyer och fina solnedgångar. Om det finns en sjö eller ett vattendrag i närheten så är det ett stort plus. Om det inte är öppet får det gärna vara lite skogigt. Men det ska heller inte vara en mil till närmaste granne, för man vill inte bo helt ensam. Man vill kunna ha gemenskap med grannarna. Barn behöver lite kompisar i närheten. Därför är det bra om man inte bor helt utanför den by eller det samhälle som ligger närmast. Det får vara glesbyggt, men helst inte glesbefolkat!

Det finns mycket man önskar sig... Om man köper hus är ju det ett långtidsprojekt, alltså man ska förmodligen bo där större delen av livet. Därför är det viktigt att man tror att man kan trivas där, men det finns också mycket fina hus med fina lägen som duger bra trots att de inte går helt i linje med ens idealbild. Även om man inte får det man har tänkt sig överhuvudtaget. Det som händer i framtiden kommer att bli bra även om det inte alls är likt något som man har fantiserat om. Om man inte skaffar sig schabloner av vad man vill ha, har man en bättre möjlighet att vara tacksam över det som man får till låns. Än så länge har min Gud försett mig med allt jag behöver och mer därtill.
Faktiskt, så är det egentligen ganska onödigt och kanske till och med dumt att göra som jag just har gjort. Jag har mina svagheter.

Men - jag ser fram emot den dagen vi får råd att börja titta på hus på riktigt och råd att ha en bil. Idag cyklade vi och handlade, det var regningt och kallt. Såna tillfällen vore det skönt med en bil. Det kommer i sinom tid. Om vi nu blir klara med vår skola någon gång detta livet, och mot förmodan får ett jobb också, så borde "våra" "drömmar" om bil och hus också gå i uppfyllelse.
Nu har jag "svamlat" på rätt länge om mina tankar inför framtiden. Det får räcka för denna gången. Nu återstår bara att delge en glad nyhet; Två av våra kompisar ska gifta sig i december! Vi tycker det ska bli kul och ser mycket fram emot detta.
Tack för idag.

2 kommentarer:

  1. Fin bloggdesign! Eget foto i bakgrunden? Angående inlägget så är ju du och Jonas klara med era utbildningar innan ni fyller 25 och verkar kunna skaffa bil och hus som ganska unga. :) Och det är jättekul att ni kommer på vårt bröllop! Kramar

    SvaraRadera
  2. Tack Sofia! Ja, det är egenhändigt taget. :) Ja det har du ju rätt i, jag har nog inget att oroa mig över! Men för en som jag, som har lätt att vara ett steg före i tanken, kan saker ibland kännas så långt borta. Om du förstår vad jag menar :). Hihi nu vet alla vilka kompisar det är. Ska bli såååååå kul känns som ett ljus i tunneln i slutet av terminen!

    SvaraRadera