söndag 19 februari 2012

Ett mirakel

Ja, det kan man verkligen kalla det. Björn Ranelid och Sara Li gick vidare till final igår. Jag är inte någon som gillar melodifestivalen, varje år tänker jag: "det kanske är roligt att titta på ändå". Varje år slår jag huvudet i väggen och rasar över denna klantiga, avgrundsvärda tillställning. Hur svenska folket röstar, det är ett tecken på att melodifestivalen borde heta show och trallfestivalen. För som på beställning vaknar jag upp trallandes, jag också. "Ett mirakel som kallas kärleken, ett mira-a-akel...". Någon hyllning till melodier och musik är det verkligen inte. Det nöjesvärda i att titta på melodifestivalen är att man får tycka och kommentera alla outfiter, sura toner och dåliga skämt hur mycket man vill. För det är ingen som kan höra och ta illa upp!

Nåja, nog om melodifestivalen.
Nu har vi ätit frukost och städat undan (eller snarare mest jag det senare) och nu är Jonas på gång att packa upp vår nya tv-bänk. Vi var på Ikea igår och fick hem en del grejer. Vi köpte INGA värmeljus eller små handdukar eller ens en liten ram! Den "kuriosa" vi köpte var inte ens onödiga prylar. Och resten var planerade inköp, faktiskt bara fyra grejer. Tv-bänk, nattduksbord, skoställ och lampa. Känner mig nöjd. Förutom att vi inte hittade något skohorn till svärisarna. Tyvärr!

Jag vet inte riktigt om jag ska vara glad eller sur just nu. Men jag antar att that´s life sometimes.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar