tisdag 15 maj 2012

Ett stort hopp till små människor

När jag ska göra nåt blir det ofta väldigt jobbigt i mitt huvud att tänka, planera och oroa sig för det. Därför gör jag inte så ofta saker, haha. Nej, rättare sagt: Därför tar jag på mig begränsat med åtaganden, och ställer begränsat med krav på mig själv. I alla fall när det gäller hur ört man har det (hur stressig tillvaron är).

Nu har jag emellertid fyllt år och det är faktiskt en rolig grej att ha kalas också. Och det är roligt när man har lagom med förberedelser. För det kan ju vara roligt att fixa och dona också. Men det blir väldigt lätt jobbigt om man som jag lätt tänker större och större och utanför den ursprungliga planen.

Det är nåt som jag har lärt mig med åren, att bestämma mig för något och köra på det utan att ändra vare sig åt det ena eller åt det andra hållet. Jag tror att man mår himla bra av att ha bestämt sig. Oavsett om valet visar sig vara ett bra eller inte. Man måste bestämma sig till slut. Att vela, det är verkligen vår tids stora fälla. Vi tror att vi mår bra av att ändra oss hit och dit därför att vi alltid måste ha det som är top notch. Men är det något som jag har funnit är att det ger en långt större frid i hjärtat att ha bestämt sig, vara nöjd och vara där man är. Och vara älskad, oavsett var någonstans man befinner sig.

För det är min fasta tro. Oavsett vad människor - till och med du själv - tror, så är Gud större. Därför han älskar med en kärlek som är totalt oberoende av yttre omständigheter. Totalt oberoende är han. Av våra rädslor, våra felsteg, våran otillräcklighet, vår brist på tillit. Våra krav och vår stress, vår press. Den kärleken är större än ALLT annat. Och om den Gud som har skapat världen också är vår Far, och om han är för oss, vem eller vad kan då vara emot oss? (<--- snott ur romarbrevet, Bibeln)

Jag, Birgitta och Eva pratade om sekter idag på fikat, och hur galna de är. Jag sa med glimten i ögat; "ja, vi kristna är ju lite galna...". Då sa Birgitta att vi alla är nog lite galna. Det tror jag hon har helt rätt i! Lite halva och galna är vi nog alla av oss. Vilket borde innebära att det finns hopp - för alla av oss.

1 kommentar: