onsdag 17 april 2013

Njuuuuut

Det ordet kan jag irritera mig på!

Nej, man har inte överdrivet mycket tid att blogga. Men jag tycker ju om att skriva av mig lite, så nu passar jag på medan Miriam är i bärsjalen hos sin tv-spelande fader.

Livet som mamma, igen.
Vad ska man säga? Det är både upp och ner. Det är både långa nätter med störd sömn, och mysiga amningsstunder som man inte heller skulle vilja byta ut. Det är både panikångest över att man inte hinner göra vettiga saker på dagarna i den takt man är van vid, och glädje över att få tillbringa tid med sin dotter.

Det är absolut inte bara att njuta. Att "passa på" när hon är så liten. Ja, tänk, vad mysigt... med bajs i ansiktet och ingen möjlighet att tvätta bort det förrän man har tagit hand om lillan. Tänk, vilken njutning att inte få bajsa själv bara för att ens dotter har bestämt sig för att ha bajskalas just då. Njutning - nej. Däremot en lättnad över att hon är mycket gulligare och lukten mycket behagligare än om det hade varit en vuxen person.
Först nu inser jag hur mycket som INTE nämns på framsidan/utsidan. Och med det menar jag bloggar, facebook, småprat med vänner och bekanta osv. What's the big deal? Varför nämns inte ordet bajskalas oftare? Alla bäbisar ställer till med såna. Men av nån anledning är det lite pinsamt. Mycket gulligare med allt det andra.

Bajskalas. Bajskalas, bajskalas, bajskalas. BAJSKALAS. Bajskalaaaaaasss!!

Så, då har vi brutit isen på denna bloggen! Ni som är så fräcka att ni vågar stanna kvar här kommer att få höra den inte så svartvita utan den lite mer grånyanserade versionen av livet som mamma. Miriam är det bästa (den bästa) som har hänt oss även om hon inte bara innebär behaglighet.

Nu ska jag återgå till att njuuuuta. (Av att kanske få sova två timmar innan det är dags att amma igen.)

2 kommentarer:

  1. Håller med dej!! Det där med att njuta är väl inget man kan bli tillsagd att göra? Hur njutningsbart blir det då?

    Jag förstår dej helt och hållet. Vi i mammagruppen var rörande eniga att det var sååå skönt när de 3 första månaderna var avklarade!

    Och efter 6 månader när tjejjen kunde skratta, ligga och titta och va lite nöjd själv.. då började det ju bli KUL..

    och nu efter ett år och 4 månader har hon hittat egna favoritmysställen här hemma, gör nåt bus och säger "nejnejnej" till sej själv och skakar på huvudet, kommer och säger "mamma heeej" och kramar en på benen. Blivit en riktig liten människa som ger så mycket glädje:)

    De är bara små bäbisar sååå kort tid, men tur är väl det;)
    Kram på er! /Lisa J

    SvaraRadera
  2. Nej precis! Å, det var alldeles för längesen jag träffade Moa nu. Ska bli så kul att se henne i sommar, se hur hon ser ut nu... hon är säkert jättelik dig!

    Skönt att fler också håller med om att den första tiden är jobbig =). Både jättemysig och jättejobbig!

    SvaraRadera