tisdag 28 maj 2013

Varning för sockersöttöverdos

Idag hälsade jag på jobbet, och fick lära mig ett nytt ordspråk. Allt klär en skönhet, och inget misskläder den fule. Vad det innebär får ni själva filosofera vidare på. Hur som helst så är vi just nu så väldigt betagna av Miriams skönhet, så det bara väller över. Här är några droppar av den bägaren.

Vad tycks, Fredrik? En riktig prinsessa!
En glad prinsessa.

lördag 25 maj 2013

onsdag 22 maj 2013

Stora tjejen



Jag kan redan ta kort på mig själv... eller?



En av de lättare dagarna

Har dåligt samvete för att jag har klagat så mycket på senaste. Egentligen är jag en riktig gnällspik. Det är oerhört vad en förkylning och brist på sömn kan göra med en. Men det är också oerhört vad lite mer sömn och tillfrisknande kan göra!
Vi har sovit gott i natt och slappat hela förmiddagen. Miriam sov i vagnen flera timmar. Nu gäller det bara att fundera ut vad vi ska hitta på i eftermiddag. Resten av dagen är ett oskrivet blad. Det gäller att se möjligheterna! Och försöka använda fantasin.

Hmm. Det regnar inte. Vagnpromenad?
Det får bli nåt sånt tror jag. Är rätt fikasugen också, och vi har farligt nära till Danske kungens konditori. Det låter bättre ju mer jag funderar på det...

lördag 18 maj 2013

Ännu en dag i paradiset... eller?

Idag är en stor dag. Som tv-tittande på dagtid har jag lyckats se en del förberedande program och hänga med i snacket en del inför eurovision. Måste erkänna att jag har gått från att vara helt anti till att tycka att det är jättekul. Faktiskt, trots spektaklet som det är kan jag tycka det är lite underhållande. Åtminstone fascinerande; hur mycket tid och pengar som läggs ner för lite (eller ganska mycket) glitter.

Ikväll är vi bortbjudna till några vänner. Eller vid närmare eftertanke var det jag som lite smidigt bjöd bort oss. Har sett fram emot den här dagen, och att få se på eurovision. Då är det ändå märkvärdigt att man ska ha hunnit smittas av mannens och dotterns förkylning. Som däckad! Hela huvudet trycker, snoret bara rinner och det killar och svider i halsen. På det en natt med lite för många uppvaknanden, därav alldeles för liten sömnkvot. Behöver jag säga att jag grät när hon vid två-tiden idag inte har sovit en blund sedan klockan åtta, och ändå envisas med att vara i famnen och bli buren hela tiden? Jag hade verkligen behövt sova, eller i alla fall få ligga ner. Men icke. När det ska ätas så ska man ligga vid bröstet minst en timme, annars blir man inte nöjd. Tack och lov dröjde det inte länge då tills Jonas kom hem från jobbet, och efter det har jag sovit en timme. Puh. Äntligen. (För ni tror inte att tjejen bara somnar spontant i pappas armar och sover en timme efter att hennes mamma har försökt få henne att somna hela dagen?)

Nu hoppas jag att Ipren, Nezeril och en dusch gör susen för jag tänker banne mig inte låta den här dagen besegra mig.

tisdag 14 maj 2013

Livet går vidare

Trots mjölkstockning (igen!), trots sjuk man och sjukt barn. De två senaste dagarna har inte direkt varit top notch, dag ett låg jag i sjuksängen och dag två (igår) blev Miriam dunderförkyld. Lite feber hade hon igår, vilket gjorde att 1177 tyckte att vi skulle söka vård med henne. Så igårkväll var den nervösaste och värsta kvällen på länge. Är stolt att jag inte grät på hela dagen, eftersom klumpen i halsen tryckte på från och till. Vi fick åka hem igen efter läkarbedömningen. Men oj, så jobbigt. Hon låter ju så fruktansvärt ynklig när hon gråter och rösten skär sig p.g.a. hesheten och rosslet. Hon är ju så liten. Jag vet; det är förmodligen väldigt vanligt att bebisar blir förkylda och det är säkert oftast ingen fara, men för oss var det första gången vårt första barn blev sjukt. Så fort hon harklar sig flyger vi på henne och studerar hur hon andas. Haha. Huvvaligen!

Men, som sagt: livet går vidare. Natten har gått bra och idag hoppas vi på bättring.

torsdag 9 maj 2013

Vardagen enligt förälder till en tvåmånaders

Dopet är genomfört. Miriam blev döpt. Hennes hår blev vått och det blev nästan föräldrarnas kinder också. Fint var det. Hela familjen var närvarande hela helgen, vilket bjöd på både skratt, blod och tårar. Mest roligt var det.

Vardagen fortsätter sin lunk. Jag tycker fortfarande det är ganska jobbigt de dagar Jonas jobbar. Jag behöver nog utsättas för fler av dom för att vänja mig. Alternativt lära mig konsten att göra fler saker samtidigt. För de som sa att man inte hinner göra nånting annat än att ta hand om barnet hade alldeles rätt. Dottern har dessutom svårare nu att slappna av och vara nöjd i sitt eget sällskap. Det man prioriterar när man har en stund över (då man inte tar hand om Miriam alltså) är följande: Äta, kissa, vila. Däremot är det lätt att ta med henne på saker, hon är fortfarande ofta nöjd när det händer grejer runtomkring. Så paradoxalt nog får man mer vila när man är borta än hemma.
Fast jag är rätt bra på att inte göra nånting annat än att ha hand om henne. Det jobbiga i att vara hemma ensam är då att acceptera att ingenting blir gjort. Varken hushållssysslor eller nöjen. Å andra sidan är det också ett nöje att vara med min dotter, så riktigt så kan man inte säga heller. Hon har börjar le på riktigt nu och man lär känna hennes signaler mer och mer för varje dag. Miriam behöver mycket närhet och kramar, vilket känns oerhört bra även om det är krävande också.

Idag är det dock en röd dag, vilket innebär att Jonas är hemma. Han tar just nu hand om henne (har satt henne i babysittern framför tv-spelsfåtöljen). Det är skönt att nu få sitta och skriva lite. Ja, det jag inte fattade innan jag fick barn, det var att så simpla grejer som att få ha ett ostört samtal med någon, sitta vid datorn en stund eller äta i lugn och ro; är rena lyxen!

Nu ska jag surfa vidare, fort som attan, innan denna stund av egentid är över. ;-)

torsdag 2 maj 2013

Nu kan jag inte hålla mig längre

Det är dags att visa dottern för världen igen. :)
Idag, alldeles nyss, nyvaken. För inte kan man ju fortsätta sova när man har kommit hem från vagnsturen. Nej nej. Då kan man ju missa nåt kul.