torsdag 9 maj 2013

Vardagen enligt förälder till en tvåmånaders

Dopet är genomfört. Miriam blev döpt. Hennes hår blev vått och det blev nästan föräldrarnas kinder också. Fint var det. Hela familjen var närvarande hela helgen, vilket bjöd på både skratt, blod och tårar. Mest roligt var det.

Vardagen fortsätter sin lunk. Jag tycker fortfarande det är ganska jobbigt de dagar Jonas jobbar. Jag behöver nog utsättas för fler av dom för att vänja mig. Alternativt lära mig konsten att göra fler saker samtidigt. För de som sa att man inte hinner göra nånting annat än att ta hand om barnet hade alldeles rätt. Dottern har dessutom svårare nu att slappna av och vara nöjd i sitt eget sällskap. Det man prioriterar när man har en stund över (då man inte tar hand om Miriam alltså) är följande: Äta, kissa, vila. Däremot är det lätt att ta med henne på saker, hon är fortfarande ofta nöjd när det händer grejer runtomkring. Så paradoxalt nog får man mer vila när man är borta än hemma.
Fast jag är rätt bra på att inte göra nånting annat än att ha hand om henne. Det jobbiga i att vara hemma ensam är då att acceptera att ingenting blir gjort. Varken hushållssysslor eller nöjen. Å andra sidan är det också ett nöje att vara med min dotter, så riktigt så kan man inte säga heller. Hon har börjar le på riktigt nu och man lär känna hennes signaler mer och mer för varje dag. Miriam behöver mycket närhet och kramar, vilket känns oerhört bra även om det är krävande också.

Idag är det dock en röd dag, vilket innebär att Jonas är hemma. Han tar just nu hand om henne (har satt henne i babysittern framför tv-spelsfåtöljen). Det är skönt att nu få sitta och skriva lite. Ja, det jag inte fattade innan jag fick barn, det var att så simpla grejer som att få ha ett ostört samtal med någon, sitta vid datorn en stund eller äta i lugn och ro; är rena lyxen!

Nu ska jag surfa vidare, fort som attan, innan denna stund av egentid är över. ;-)

2 kommentarer:

  1. Ååå, vad jag känner igen mig, det var precis likadant för mig/oss :-) Det blir bättre! Tänk friheten när hon börjar äta riktig mat och du kan gå iväg en lång stund själv. Och sedan om några månader kan man införa rutiner också, ät- och sovtider, det blir så mycket enklare att planera då :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är skönt på nåt sätt att det är lika för alla :). Å, vad jag längtar till den tiden! Tänk att få göra något eget en hel kväll, det känns helt overkligt. Allt har sin tid antar jag! Förresten vagnen funkar bra, har testat i affärer nu och det är såklart stor skillnad på hur lätt man tar sig fram! Är faktiskt väldigt bra att ha två vagnar att välja på! Inget mot att ha nio förstås ;).

      Radera