måndag 28 oktober 2013

Facebook vs Hanna: 100-0

Nä, men då var det väl dags. Det blir en del korta stunder som jag faktiskt driver runt på facebook ändå. Så nu startar jag mitt konto igen, på gott och ont, så får vi se vart det leder.

(Min förhoppning är att det ska leda till en måttlig användning, eller till en överkonsumtion så jag blir less och inte kan undvika att inse att jag behöver stänga kontot igen.)

onsdag 23 oktober 2013

Vill bara berätta

Ber om ursäkt på förhand för det knapphändiga och inkorrekta språket i detta inlägg.

Det har faktiskt blivit bättre.
När jag skrev förra inlägget tänkte jag ungefär såhär: Gud skiter i mig! (helt ologiskt. Jag har önskat ett barn länge och borde ha insett vissa obekväma konsekvenser av att få ett sådant.)

Men faktiskt; nej, det gör Han inte! Precis när man tror att man inte orkar mer, då får man kraft och sen vänder det. Så har det alltid blivit för mig, i backspegeln sett.

Det är skönt att kunna berätta att hon faktiskt har börjat sova länge utan att amma. Ett resultat av att vi testade helt enkelt att inte amma under natten till söndag. Hon ammade sent på kvällen och tidigt på morgonen, och däremellan skrek hon förstås en stund men sen kom hon till ro. Det gick mycket bra, bättre än väntat. Hon verkar inte ha blivit traumatiserad, utan snarare tror jag hon tycker det är skönt att kunna sova utan att MÅSTA amma. Inatt ammades det inte förrän kl 06:00.

Japp, nu har ni fått uppföljningen av min ytterst intressanta vardag. Eller varnatt, snarare.

fredag 18 oktober 2013

Fredagskvällar som rymmer

Jonas kom hem från jobbet till en glatt överraskad fru och dotter, lite tidigare än väntat. Wow, tänkte jag. Kvällen är ung! Nu hinner vi kanske äta, lägga Miriam och göra nåt annat också! Kanske till och med man kan tigga till sig lite massage? Vilken kittlande tanke! Fredagsmys på hög nivå, såg jag framför mig. Efter en lång vecka, med en värkande rygg och två helt sjukt trötta föräldrar, så var vi faktiskt värda det!

Klockan är nu 22:07. Jonas har gett upp, borstat tänderna och lagt sig bredvid en Miriam som inte vill sova. Hon sov i kanske 45 minuter innan hon vaknade och gallskrek. (Ja, hon har ammat. Nej, det hjälpte inte ett dugg. Hon är ledsen och ilsken om hon inte får ligga och pilla mig i ansiktet. Det får hon inte ikväll. Hon är trött, trött, trött och har inte förmågan att slappna av.) Jag har sagt några väldigt dumma ord till M som jag ångrar. Hade hon förstått språket hade jag inte sagt det.

Så vad händer ikväll då? Jo, följande: 
  • Jag har hunnit handla kvällsmat på Ica, och äta upp den.
  • Förutom det har jag hunnit göra några armhävningar på knäna och lyssna på en del skrik. 
  • Innan dess gjorde jag efterrätt till imorgon och sedan välling.
  • Nu sitter jag här ensam i mörkret och bloggar ut min frustration över ännu en försvunnen fredagskväll.
Mmmm, härligt fredagsmys!

Klagan härifrån och framåt.
Jag ska sluta hoppas nu. Man blir ändå alltid besviken. Bye-bye, ett någorlunda vettigt liv! Hej-hej, att-aldrig-få-göra-nåt-avkopplande-utan-att-det-handlar-om-att-sova!
Att konvertera till björn låter mer och mer som en bra idé. En ide-idé: att gå i ide ungefär nu och inte vakna förrän till våren. Genialt, men tyvärr helt ouppnåeligt. Jag fortsätter att drömma och lägger mig för ett par timmars sömn. Gode Gud, låt denna natt vara den natt hon börjar sova hela nätter, ber jag varje kväll. Ingen gång har det blivit som jag har bett. Men det är klart, det är ju själviskt att vilja sova ostört. Nej jag är inte bitter. Jag är bara sprudlande glad, pigg, snygg, fräsch och bakar cupcakes i odd-molly-kläder.

Paniken när jag inser att detta är vårat första barn. Jag som vill ha fyra. Åtminstone tre. Hur ska den ekvationen gå ihop?? Det får jag fundera på senare... Nu är det definitivt godnatt.

Ett stort tack till er som orkat lyssna, och ett stort lycka till till er med bullar i ugnen (det är inte alltid såhär, men när det är såhär känns det som att det alltid är det)!

onsdag 16 oktober 2013

NEJ

Mitt beslut är INTE. Jag ska inte inte inte inte gå med i facebook igen. Dessutom ska jag sluta sluta sluta med att hänga på Jonas facebook. Den som vill nå mig når mig ändå. Den jag vill nå når jag.
Och det känns FANTASTISKT BRA!!!

Har kommit på att jag istället kan göra om bloggen lite.
Så om tiden, kraften och inspirationen kommer... kommer kanske också en förnyelse!

Viktiga funderingar?

Är det viktigt att må bra?
Svar ja.

Är det viktigt att ha ett socialt liv?
Svar ja.

Är det viktigt att ha lite kul?
Svar ja. Inte alltid men åtminstone då och då.

Är det viktigt att ha facebook?
------

Jag går i tankar om att sätta igång mitt konto på facebook igen. Anledningen till detta är att jag efter att ha gått med i mammagruppen (på facebook) genom Jonas konto tillbringar en del tid med att scrolla och kolla feeden. Det är lite roligt att se och läsa hur andra personer har det, speciellt eftersom jag umgås mycket med en väldigt liten person just nu, som inte ger så mycket social samvaro på det sättet. Å andra sidan träffar jag rätt mycket folk ändå.
Det känns helt enkelt löjligt att vara inne på Jonas sida. Istället skulle jag kunna använda min egen, där mina kontakter är mer relevanta för mig och jag faktiskt kan skriva saker. Jag var precis på vippen att helt sonika sätta igång kontot igen, när jag insåg att jag kanske borde fundera lite.

Det går väldigt mycket tid till något som inte är särskilt upplyftande, inspirerande eller utvecklande.
Det dryga år som jag varit ifrån fejjan har jag nog egentligen mått väldigt bra. Egentligen mår jag bäst av att inte vara där och läsa om alla vänners perfekta vardag och snygga bilder. Vem mår egentligen bra i själen av facebook? Vem får bättre självförtroende? Vem åstadkommer meningsfulla aktiviteter? Om denne någon finns, skulle jag gärna vilja lära känna hen.

Men ändå, tänker den sida av Hanna som gärna, gärna vill kunna sitta och scrolla och kolla hela dagarna. Jag kan ju ha lättare kontakt med folk både här och där. Osv osv.
Man ska ju leva i världen, men inte av den. Hur sjutton gör man det på facebook? Är det överhuvudtaget möjligt?

fredag 11 oktober 2013

Och annars, då?

Annars då?
Tja... när man är mammaledig och skruttan inte ger så mycket tankeverksamhet (pratar inte, kan inte göra sig förstådd...osv) så får man mycket tid att tänka. Man tänker när man sjunger åsnan, jag går på livets väg, imse vimse och killekillekillekill på magen. Det har man lärt sig nu. Man är ju ändå kvinna liksom (kan göra två saker samtidigt).

Det är mycket jag tänker; det där ska jag skriva på bloggen! Men nu är det som bortblåst. Det är ofta på nätterna dom smarta tankarna kommer. Men tyvärr kommer jag inte ihåg dom på dagarna. Kanske är dom inte så smarta ändå?

En observation som jag i alla fall har koll på är följande: Jag börjar bli less på att vara dum! Amning, störd sömn och en ständig uppmärksamhets-tjuv equals = svårigheter att hålla tråden i samtal, att hålla fokus när man sjunger, komma ihåg detaljer, förstå diverse självklarheter. Och så vidare. Det känns lite som att förlora den smarta kvinna jag ändå vill tro att jag en gång var. Kommer jag nånsin få tillbaka den fokuserade, effektiva och skärpta Hanna? Vissa saker är ju helt säkert att jag inte kommer att få tillbaka. Hudens elasticitet på vissa ställen. Egentid i överflöd. Fast just ja, barnen flyttar ju så småningom. Om sisådär 25 år så kanske...

Men allt det där är ju sånt som jag gärna tar emot med öppna armar när jag tänker på priset. Världens bästa tjej Miriam Larsson. Hon är helt fantastisk. Hela lilla familjen Larsson är fantastisk. Jag har aldrig njutit mer av att sjunga barnvisor och klämma på bebismage, bebisben och bebisarmar dagarna i ända. Snart vaknar hon, och då får jag göra det igen! Lyckan är faktiskt total. Summan av kardemumman; efter 7 månader ser jag ändå mig själv som en bebisvardagslivs-idkare. Glad i hågen oftast (inte alltid såklart! ni känner ju mig).

Annars får man väl säga att det är helt OK!

onsdag 9 oktober 2013

Bildboom!

Nu är det dags. Jag vet att allt ni vill är att se bilder på M, jag förstår att det är det som drar för er stackars trogna läsare som fortfarande tittar in här. Så det här är till er. Titta och njut, för skönhet - det finns här i mängder. Den stora frågan vi alla ställer oss är vem denna fagra kvinna brås på!?



En obarmhärtigt varm dag utan vindpust i Frillesås, fick M låna kompisen Erics pool.
...och UV-dräkt.

Såhär trött blir man när man har ätit melon. ;)

Familjen samlad! I Skåne, Kullens fyr.






Observera nacksnodden! Inte så tjock, men naggande god ändå.
Trivs mycket bra mellan farmor och farfar.
(Produktplacering.) Vi gillar city ica!


Bästa kortet! 
Miriam och Maja: mitt uppe i ett intressant samtal.

Hoppas detta har förnöjt någons vardag åtminstone litegrann!