fredag 11 oktober 2013

Och annars, då?

Annars då?
Tja... när man är mammaledig och skruttan inte ger så mycket tankeverksamhet (pratar inte, kan inte göra sig förstådd...osv) så får man mycket tid att tänka. Man tänker när man sjunger åsnan, jag går på livets väg, imse vimse och killekillekillekill på magen. Det har man lärt sig nu. Man är ju ändå kvinna liksom (kan göra två saker samtidigt).

Det är mycket jag tänker; det där ska jag skriva på bloggen! Men nu är det som bortblåst. Det är ofta på nätterna dom smarta tankarna kommer. Men tyvärr kommer jag inte ihåg dom på dagarna. Kanske är dom inte så smarta ändå?

En observation som jag i alla fall har koll på är följande: Jag börjar bli less på att vara dum! Amning, störd sömn och en ständig uppmärksamhets-tjuv equals = svårigheter att hålla tråden i samtal, att hålla fokus när man sjunger, komma ihåg detaljer, förstå diverse självklarheter. Och så vidare. Det känns lite som att förlora den smarta kvinna jag ändå vill tro att jag en gång var. Kommer jag nånsin få tillbaka den fokuserade, effektiva och skärpta Hanna? Vissa saker är ju helt säkert att jag inte kommer att få tillbaka. Hudens elasticitet på vissa ställen. Egentid i överflöd. Fast just ja, barnen flyttar ju så småningom. Om sisådär 25 år så kanske...

Men allt det där är ju sånt som jag gärna tar emot med öppna armar när jag tänker på priset. Världens bästa tjej Miriam Larsson. Hon är helt fantastisk. Hela lilla familjen Larsson är fantastisk. Jag har aldrig njutit mer av att sjunga barnvisor och klämma på bebismage, bebisben och bebisarmar dagarna i ända. Snart vaknar hon, och då får jag göra det igen! Lyckan är faktiskt total. Summan av kardemumman; efter 7 månader ser jag ändå mig själv som en bebisvardagslivs-idkare. Glad i hågen oftast (inte alltid såklart! ni känner ju mig).

Annars får man väl säga att det är helt OK!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar