fredag 9 maj 2014

Hemmagjord välling

För småttingar, blir 1 liter.
Denna välling har vi kört på istället för den köpta, som inte alls är god och bara innehåller skummjölkspulver och maltodextrin, typ... nä men. Poängen är gjord, hoppas jag.

2 dl mjölk + 2 msk skrädmjöl + 1 msk dinkel/vetemjöl
4 dl mjölk
4 dl vatten
2 msk rapsolja

Vispa ner skrädmjöl och dinkelmjöl i 2 dl mjölk.
Häll 4 dl mjölk och 4 dl vatten i en kastrull. Värm under omrörning på medelvärme, tills det har kokat upp. Dra kastrullen från plattan och rör ner mjölblandningen. Låt vällingen koka upp och sjuda i ett par minuter, så det tjocknar lite. Rör om under tiden så det inte bränner fast. Rör ner rapsoljan.

Häll upp i en rengjord flaska och förvara i kyl, håller i ca 4 dagar.

Järn och vitaminer och sånt
Denna välling innehåller ju inga tillsatta mineraler eller vitaminer, som den köpta vällingen gör. I våran familj så tror vi inte ett dugg på att man måste köpa vällingen bara för att den är berikad, äter man helt vanlig, varierad mat med frukt och grönt så får man i sig det man behöver ändå!
Det som man saknar när man fyllt 6 månader är järnet. Denna välling är inte någon järnkälla överhuvudtaget, och mjölken gör så att kroppen inte tar upp järn lika bra heller. Så därför är det viktigt att få järnintag vid de andra måltiderna. Ex. kan man göra järnrik gröt och ha aprikospuré eller plommonpuré med extra c-vitamin (antingen köpt eller egengjord) till, och vid det målet INTE ge mjölkprodukter.
Det matindustrin vill få oss att tro är att barnen kommer fara illa om vi inte köper deras produkter. Men järnreferensen är satt till de barn som behöver väldigt mycket järn, alla barn är olika. Miriam har varit pigg och glad och mått bara bra av det vi har gett henne, det vill säga amning, hemmagjord välling och gröt, och mer och mer vanlig mat, så varierat som möjligt. Det enda vi har köpt färdigt är barnmatsburkar, för jag tyckte det var så krångligt att laga egen mat med allt som man inte fick ge henne under 1 år. Så vi blandade burkar med egen mat, när jag inte orkade fixa hemlagat. Barnmatsburkarna vi köpte var ekologiska och de innehåller inget annat än själva maten.

4 kommentarer:

  1. Kul och bra, tack för tipset!

    SvaraRadera
  2. Det matindustrin vill är ju såklart detsamma som "alla" andra vill, dvs att vi köper deras produkter så de får mer pengar.

    Det är ju samma sak med t.ex. hundmat, företagen försöker skrämma hundägarna att det är farligt att ge dem annat än just deras foder, men det är ju bara för att de vet att om hundarna vänjer sig vid riktig och god mat, så kommer de aldrig vilja ha det äckliga fodret.

    Samma med barnmaten, dessutom görs den ju också för att smaka på ett visst sätt, för att vänja barnen vid en viss smak, så fort den får chansen, nu är det ju lagstiftat mot smakförstärkare i barnmat upp till en viss ålder, men ja, de vet att om de vänjer barnen vid smakförstärkare så kommer de fortsatt vilja ha det. Och därför finns det tyvärr barn som hellre äter pulvermos än riktigt potatismos(även om det nog även tidigare fanns undantag, men i vissa kretsar är det regel snarare än undantag).


    Så vad vill jag egentligen få sagt?
    BRA JOBBAT HANNA & JONAS! :)

    SvaraRadera
  3. Tack Mattias :).
    Det läskiga med matindustrin är att den påminner lite om Nazityskland på något sätt... folk som inte tänker efter med eget huvud utan sväljer allt de får deklarerat för sig, (som exempelvis jag, förut, innan jag började fundera på det.) Alltså, att vi människor är funtade på det viset. Det är ju sorgligt. Vi får försöka bryta trenden och vända det till nåt positivt. Tänk om alla skulle våga tro på sin förmåga att lägga ihop 1 + 1 och läsa med öppna ögon på ingredienslistan... vilken värld det skulle bli! :)

    SvaraRadera
  4. Haha okej, nazityskland var att ta i... min poäng var att vi helt enkelt följer med strömmen lite för lätt. =)

    Ang smakförstärkare... maltodextrin är inget annat än en sån! Förstärker det söta och så står det ändå med stora bokstäver "OSÖTAD" på förp. Men det har nästintill samma effekt i kroppen som rent socker. (Om du någon gång smakar på pulvervälling kommer du förstå vad jag menar. Kvamligt och mjöligt, sammanfattar upplevelsen rätt så bra.)

    SvaraRadera